Om Cognitive Load Theory, ‘grit’ och särskilt begåvade elever

Cognitive Load Theory (Plass 2010)Kognitiv last är av betydelse när man inom skola och utbildning ska designa situationer eller material för lärande. Cognitive Load Theory  (CLT) är en teori för att förstå hur människan handskas med information och de processer som vi använder för att skapa varaktig kunskap.

Vårt korttidsminne, eller arbetsminne, använder vi för våra medvetna tankeprocesser.  För att sedan skapa varaktiga minnen måste vi flytta information från arbetsminnet till långtidsminnet. När vi ska lära oss något nytt använder vi i princip hela vårt tillgängliga arbetsminne. Detta är starkt begränsat till  7 (+/- 2) informationsbitar som vi kan handskas med vid ett enskilt tillfälle.

Scheman är effektiva eftersom de endast tar upp en ’bit’ i arbetsminnet.  Cognitive load, dvs mental belastning,  är den mängd information som en person försöker bearbeta i arbetsminnet vid ett enskilt tillfälle, eller hur hårt du tänker.  Om då den mentala belastningen blir för stor sker inget lärande alls.

Det gäller alltså att skapa undervisning som inte skapar mental överbelastning eftersom i det läget allt lärande bryter ihop.

Vi har två parallella inkanaler, syn och hörsel,  enligt Cognitive Load Theory (CLT). Det gör att man  kan förstärka lärandet genom att använda både visuell och auditiv information när båda kanalerna är nödvändiga för förståelse. Rent konkret innebär det att en talad kommentar till en instruktionsfilm är bättre än en förklarande textremsa. På det viset använder man både sin syn och hörsel samtidigt på ett sätt så att båda förstärker varandra. En textremsa skapar istället splittrad visuell uppmärksamhet. Vi kan bara titta på en sak i taget. I andra lägen där det räcker med en enkel kanal för lärande är det bättre att inte använda två kanaler.

‘Single-channel’ kan enligt författarna vara mer effektivt för den som redan behärskar ett område väl. Medan ‘dual-channel’ är en fördel i början av lärande när extensiva schema ännu inte är etablerade. För någon som redan behärskar ett områden (har extensiva schema) kan det som gynnar nybörjaren istället bidra till högre kognitiv belastning. Att arbeta enligt de mönster som är fördelaktiga för någon som ännu inte uppnått ’expert’ nivå är kontraproduktivt för den  som redan automatiserat eller skapat komplexa schema för området. Detta är en avgörande faktor skulle jag vilja hävda då särskilt begåvade barn och ungdomar få problem i undervisningssituationer. Läraren använder det som i Vygotskys termer kalls för ‘scaffolding’ eller stöttor för att stödja och hjälpa inlärningen men för den som redan mentalt behärskar om kongitiv färdighet blir dess stöttor istället hinder.

Det här blir svårt när man ska undervisa i grupp och med gemensamma genomgångar. Det som gynnar den ena blir istället ett problem för den andre. Exakt hur man ska ta sig runt detta kräver en del eftertanke men jag är säker på att det går att anpassa. Första steget måste vara att försöka förstå vad som händer i en lektionssal eller en inlärningssituation för att läraren sedan ska kunna anpassa material och situation på bästa sätt för varje elev.

CLT beskriver tre områden av kongnitiv last som man behöver ta hänsyn till i lärsituationer, inneboende svårighetsgrad i materialet, den mentala ansträngning som krävs, och yttre eller eller ovidkommande kognitiv belastning. Det är framför allt den sista kategorin som läraren bör arbeta med att minimera.

När det gäller den andra kategorin ‘ansträngning’ är det något som särskilt begåvade barn ofta inte har tillägnat sig strategier för att hantera. Det mesta går ju så lätt. Då behöver man inte uthållighet för att lära sig, men förr eller senare råkar alla på områden dr det krävs arbete och mental uthållighet för att lyckas. Då behövs det som i engelska kallas ‘grit’ (uthållighet/karaktärsfasthet), och förmåga att, handskas med och, uthärda frustration, och hur lär vi vår barn och elever det?

Här kan Angela Duckworths (206) bok Grit: konsten att inte ge upp kanske vara en källa till eftertanke och inspiration.

”Angela Duckworth är personen bakom begreppet grit. Hon är psykolog på University of Pennsylvania och försöker ta reda på vad som får vissa personer att orka kämpa vidare trots stora svårigheter eller motgångar. I sina studier har hon funnit att grit är viktigare än intelligenskvot för den som vill lyckas.” (SVT)

 

”Author Angela Duckworth visited Google’s office in NYC to discuss her book, ”Grit: The Power of Passion and Perseverance” with Ben Fried, Google’s CIO and Site Lead in NYC”


Källor:

Duckworth, A. (2016). Grit: konsten att inte ge upp. (Första utgåvan).

Frisk, S. (2017, August 19). Egenskapen som är viktigare än intelligens. Retrieved August 19, 2017, hämtad från https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/egenskapen-som-ar-viktigare-an-intelligens 

Plass, Jan L., Moreno, Roxana & Brünken, Roland, (eds.) (2010). Cognitive Load Theory. Cambridge: Cambridge University Press.

Vygotskij, L. S., & Lindsten, K. Ö. (2001). Tänkande och språk. Stockholm: Daidalos.


Se också det ursprungliga inlägget  Cognitive Load Theory I och  Tre områden för kognitiv last – Cognitive Load Theory II

Spara

Spara

Annonser

Särbegåvad? Vadå?

Nu finns en omarbetad version av filmen Särbegåvad? Vadå?

Det är fritt att visa och dela filmen.

 

Du kan hitta länkar vidare på sidan Särbegåvning.

För dig som är intresserad är det en temadag om särskild begåvning på Kulturhuset i Rättvik, nu på måndag 15/6-2015. Dagen är öppen för allmänheten. Ingen föranmälan krävs.

Ffokus på särskild begåvning – heldag med föreläsningar

Måndag 15 juni
Kl. 11–19

Plats: Rättviks kulturhus
Heldag med föreläsningar om särskild begåvning, med Anita Kullander, leg. psykolog. Ffokus är en förkortning på Filurum fokuserar. Filurum är ett nätverk med cirka 1 500 personer i olika åldrar som är särskilt begåvade och/eller är föräldrar till särskilt begåvade barn. Ingen föranmälan.

Program:
Kl. 11:05 – Inledning. Anita Kullander och Daniel Wiklund.
Kl. 11:30 – Vad är Intelligens? Leigh Jamison, psykolog.
Kl. 12 – Särskild begåvning: Tillgång! Eller Funktionsnedsättning? Anita Kullander, leg. psykolog.
Kl. 13 – Erfarenheter från arbetet med särskilt begåvade elever. Anna Karlsson och Sandra Fossmo speciallärare, Rättviksskolan.
Kl. 13:45 – Mitt liv som elev, före och efter psykologutredning och publicitet. Daniel Wiklund, studerande.
Kl. 14:15 – Pedagogiska utredningar. Valeria Persson, specialpedagog.
Kl. 15 – Synlig eller osynlig? Helena-Irmeli Pekkala, specialpedagog.
Kl. 15:45 – Dantes inferno, film av Mona Liljedahl.
Kl. 16:15 – Förvillande likheter mellan särskild begåvning och diagnoser. Marita Thorén, leg. psykolog.
Kl. 17 – Samarbete mellan Framtidsmuseet och Borlänge kommun. Erika Zakrisson och Anneli Bergman.
Kl. 17:30 Mensa: GCP presenterar sin verksamhet. Sten Collander.
Kl. 18:30-19 – Avslutning. Daniel Wiklund och Anita Kullander.