Kunskapsuppdrag för grundskola respektive gymnasium

Skolverket (2011, 2015) definierar fyra kunskapsformer, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Här är det värt att notera att Skolverket anger ett något skiftande kunskapsuppdrag för gymnasiet jämfört med grundskolan.

Formuleringen om kunskapens olika former är densamma i läroplanerna för båda skolformerna.

infographics-174x240
Free infographics from Pixabay.com

 

”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra” (Skolverket, 2011, s. 8; Skolverket, 2015, s. 10).

Men där grundskolans läroplan poängterar ett balanserat lärande och helhet och harmonisk utveckling samt ”ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet” (Skolverket, 2015, s.10), fokuserar gymnasiets läroplan på att kunskapsutveckling är beroende av samband, överblick, sammanhang och reflektion och att ”eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper ” (Skolverket, 2011, s.8).

Gymnasiets läroplan har därmed ett tydligt inskrivet fokus på metakognition i kunskapsuppdraget.


Källor:

Skolverket.se

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2015). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2015. Stockholm: Skolverket.

Läroplanerna är under revidering med skrivningar om digital kompetens.

 

Annonser

Särbegåvad? Vadå?

Nu finns en omarbetad version av filmen Särbegåvad? Vadå?

Det är fritt att visa och dela filmen.

 

Du kan hitta länkar vidare på sidan Särbegåvning.

För dig som är intresserad är det en temadag om särskild begåvning på Kulturhuset i Rättvik, nu på måndag 15/6-2015. Dagen är öppen för allmänheten. Ingen föranmälan krävs.

Ffokus på särskild begåvning – heldag med föreläsningar

Måndag 15 juni
Kl. 11–19

Plats: Rättviks kulturhus
Heldag med föreläsningar om särskild begåvning, med Anita Kullander, leg. psykolog. Ffokus är en förkortning på Filurum fokuserar. Filurum är ett nätverk med cirka 1 500 personer i olika åldrar som är särskilt begåvade och/eller är föräldrar till särskilt begåvade barn. Ingen föranmälan.

Program:
Kl. 11:05 – Inledning. Anita Kullander och Daniel Wiklund.
Kl. 11:30 – Vad är Intelligens? Leigh Jamison, psykolog.
Kl. 12 – Särskild begåvning: Tillgång! Eller Funktionsnedsättning? Anita Kullander, leg. psykolog.
Kl. 13 – Erfarenheter från arbetet med särskilt begåvade elever. Anna Karlsson och Sandra Fossmo speciallärare, Rättviksskolan.
Kl. 13:45 – Mitt liv som elev, före och efter psykologutredning och publicitet. Daniel Wiklund, studerande.
Kl. 14:15 – Pedagogiska utredningar. Valeria Persson, specialpedagog.
Kl. 15 – Synlig eller osynlig? Helena-Irmeli Pekkala, specialpedagog.
Kl. 15:45 – Dantes inferno, film av Mona Liljedahl.
Kl. 16:15 – Förvillande likheter mellan särskild begåvning och diagnoser. Marita Thorén, leg. psykolog.
Kl. 17 – Samarbete mellan Framtidsmuseet och Borlänge kommun. Erika Zakrisson och Anneli Bergman.
Kl. 17:30 Mensa: GCP presenterar sin verksamhet. Sten Collander.
Kl. 18:30-19 – Avslutning. Daniel Wiklund och Anita Kullander.

 

Ny avhandling om särskilt stöd vid svenska gymnasieskolor

Joacim Ramberg har just lagt fram sin avhandling  Special Education in Swedish Upper Secondary Schools: Resources, Ability Grouping and Organisation vid Stockholms universitet. Några av resultaten som nämns i pressmeddelandet är att stöd för gymnasieelever framför allt ges (om det ges) utanför det vanliga klassrummet, att många skolor nivågrupperar i vissa ämnen, och friskolor är sämre rustade med specialpedagoger än de kommunala gymnasierna. ”Chansen att en kommunal gymnasieskola har specialpedagog och/eller speciallärare är åtta gånger större än att en fristående skola har det.”

1433277229_support-px-png”Elever har rätt till stöd. Skolor ska ta hänsyn till elevers olika behov och uppväga skillnaderna i deras förutsättningar att nå kunskapskraven. Alla elever ska få ledning och stimulans. Vissa elever behöver extra anpassningar. En del behöver dessutom särskilt stöd” (Skolverket, 2015).

Här kan du hämta skolverkets skrift Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram för att läsa mer om vad som gäller för skolornas arbete med särskilt stöd.

 

 

 

 

 

 

Lästips för rektorer som ska leda en digital skola

Bloggen Biblioteket IKT som skrivs av en skolbibliotekarie har tänkvärda inlägg. Här hittar du också lästips för rektorer som är minst lika relevanta för lärare, beslutsfattare som arbetar i eller med utbildning, eller är intresserade av utbildningsfrågor.

BildBild

Här finns nu en ny sida för lärare

Jag har skapat en ny sida på den här webbplatsen –  ‘länkar för lärare’.  Det är en sida med länkar till mer allmänt, yrkesrelaterat material som dock inte är direkt ämnesrelaterat.  Det är tänkt som en bra-att-ha ingång till att hitta och använda digitala resurser för lärare.

Tristessens risker

Det är inte ofta jag tittar på tv, men igår snubblade jag över dokumentären Tristessens risker och fastnade. Filmen tog upp många tänkvärda aspekter på vad det innebär att ha tråkigt, vad det gör med oss och vilka konsekvenser det får för oss. Se den!  Det är väl använd timme av din tid. Och du kommer inte ha tråkigt!

Bild

”Trots att vi lever i ett informationssamhälle med ett ständigt flöde av information, stimulans och nya impulser drabbas många av tristess. Men varför vi blir uttråkade? Och hur det påverkar vår hjärna, kropp och hälsa? Kan tristess till och med vara farligt? Tillgängligt t.o.m. tisdag 5 aug. 2014”

Dokumentären beskriver skolan som en institution för tristess. Även om mycket hänt inom skola och utbildning tror jag att många av oss känner igen ett flertal situationer. Om inte annat så har vi själva varit elever. Jag blev tagen av den 11-årige kanadensiske pojken som skrivit ett tal om ‘Boredom’. Ett fantastiskt arbete av en 11-åring, men konsekvensen blev att han blev utsparkad från sin skola för att hans tal kränkte läraren!?

Du kan läsa mer om händelsen här: Parents defend son’s speech on boredom