New digital collections

At Open Culture you can read about New Archive Offers Free Access to 22,000 Literary Documents From Great British & American Writers. It is Project REVEAL from Harry Ransom Center Digital Collections.

Project REVEAL which is an acronym for “Read and View English & American Literature.” gives you access to drafts, manuscripts, personal writings, drawings and more.

Is it a rainy day? Why not go treasure hunting among all this material and have some fun in the process.

1415502640_libraryLinks to more libraries and digital collections in several languages.

 

Advertisements

Mer om böcker och boksamlingar.

B2569.5+engraved+plate+detailJag älskar böcker. Ända sedan jag kunde läsa själv har jag slukat böcker. Det är ett livslångt kärleksförhållande eller kanske en last om man frågar min familj. Om jag får välja läser jag mina böcker i pappersformat. Det hindrar mig inte från att också läsa böcker i digitalt format. För mig kompletterar det den tryckta texten, och ibland finns inte boken att få tag på i fysisk form. Då är de digitala boksamlingarna en guldgruva. Här kan man hitta mycket gamla böcker och manuskript som annars bara ett fåtal forskare tidigare haft tillgång till.

Bild: från The Folger Shakespeare Library, Engraved plate (detail), B2569.5

 

På sidan Böcker hittar du länkar till bibliotek och boksamlingar på flera språk. Här finns också länkar till böcker. Vissa titlar kan du också lyssna på .  Längst ner finns också länkar till Centrum för lättläst och Legimus för den som har lässvårigheter.


Design för lärande – begrepp och teorier

Designteori är ett relativt nytt område inom didaktisk forskning. Ett centralt begrepp inom designteori är multimodalitet. Staffan Selander säger om det multimodala lärandet att “Den didaktiska tanken med modalt lärande är … att koppla samman och kombinera olika medier för ett pedagogiskt syfte. Genom att öppna upp för lärresurser via internet kan man skapa variation i lärandet, … samma objekt man vill studera kan visas på flera mediala sätt.”

Du kan provläsa de första sidorna i boken Design för lärande – ett multimodalt perspektiv provläs.se.

BildStaffan Selander och Günther Kress beskriver i boken Design för lärande – ett multimodalt perspektiv (2010) att skolan är en plats där elever idag möter olika slags kunskapskulturer och kunskapspraktiker och att vi lever i en tid med tolkningskonflikter som kräver dialog. Teorier som socialsemiotik och designteori ger då nya möjligheter och verktyg att föra en sådan dialog och nya infallsvinklar för analys.

Författarna poängterar att utbildning präglas av politiska frågor men att designteori sätter lärandet i centrum, inte dess institutioner. Författarna beskriver vår värld som fragmenterad, med specialiseringar inom olika kunskapsområden, men också globaliserad. Globalisering rör om i grytan och vi blir därmed allt mer heterogena vad gäller kulturell bakgrund och i erfarenheter. Skolan måste därför kunna möta olika kulturellt kapital och attityder. Läraren har heller inte längre samma kontroll över tid, rum eller kunskapsinnehåll som tidigare.

Källa: Selander, S., & Kress, G. (2010). Design för lärande.  Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.

Lästips för rektorer som ska leda en digital skola

Bloggen Biblioteket IKT som skrivs av en skolbibliotekarie har tänkvärda inlägg. Här hittar du också lästips för rektorer som är minst lika relevanta för lärare, beslutsfattare som arbetar i eller med utbildning, eller är intresserade av utbildningsfrågor.

BildBild

Digitalt material från 48 Europeiska bibliotek

Jag har skrivit det förut men det tål att upprepas. Bibliotekens digitala samlingar och arkiv är en guldgruva. The European Library är inte ett bibliotek utan i själv verket till dags dato fyrtioåtta stycken nationella bibliotek spridda över hela Europa. Vilket passar dina behov bäst?

The European Library

The European Library – “Designed to meet the needs of the research community worldwide, our online portal offers quick and easy access to the collections of the 48 National Libraries of Europe and leading European Research Libraries. Users can cross-search and reuse over 19,914,514 digital items and 124,408,493 bibliographic records. To facilitate further research, links are also provided to other websites in the Europeana group.”

 

 

Länk till sidan med 48 Europeiska Bibliotek

Kanaler för lärande – Cognitive Load Theory III

Cognitive Load Theory (Plass 2010)Vi har två parallella inkanaler, syn och hörsel,  enligt Cognitive Load Theory (CLT). Det gör att man  kan förstärka lärandet genom att använda både visuell och auditiv information när båda kanalerna är nödvändiga för förståelse. Rent konkret innebär det att en talad kommentar till en instruktionsfilm är bättre än en förklarande textremsa. På det viset använder man både sin syn och hörsel samtidigt på ett sätt så att båda förstärker varandra. En textremsa skapar istället splittrad visuell uppmärksamhet. Vi kan bara titta på en sak i taget.

I andra lägen där det räcker med en enkel kanal för lärande är det bättre att inte använda två kanaler. ‘Single-channel’ kan enligt författarna vara mer effektivt för den som redan behärskar ett område väl. Medan ‘dual-channel’ är en fördel i början av lärande när extensiva schema ännu inte är etablerade. Det framgår av boken att det för någon som redan behärskar ett områden (har extensiva schema) kan det som gynnar nybörjaren istället bidra till högre kognitiv belastning. Att arbeta enligt de mönster som är fördelaktiga för någon som ännu inte uppnått ’expert’ nivå är kontraproduktivt för den  som redan automatiserat eller skapat komplexa schema för området.

Det här blir svårt när man ska undervisa i grupp och med gemensamma genomgångar. Det som gynnar den ena blir istället ett problem för den andre. Exakt hur man ska ta sig runt detta kräver en del eftertanke men jag är säker på att det går att anpassa. Första steget måste vara att försöka förstå vad som händer i en lektionssal eller en inlärningssituation för att läraren sedan ska kunna anpassa material och situation på bästa sätt för varje elev.

Källa: Plass, Jan L., Moreno, Roxana & Brünken, Roland, (eds.) (2010). Cognitive Load Theory. Cambridge: Cambridge University Press.

(Blogginlägget är anpassat från en text ursprungligen producerad 3/2-2014 inom ramen för kursen Design för Lärande vid Stockholm Universitet.)

Tre områden för kognitiv last – Cognitive Load Theory II

Cognitive Load Theory (Plass 2010)Cognitive Load Theory beskriver tre områden av kognitiv last;

1) intrinsic, 2) germane och 3) extraneous load.

Intrinsic cognitive load är materialets/kunskapsområdets inneboende svårighetsgrad. Det som avgör svårigheten är vad som på engelska kalla ’element interactivity’, dvs hur många ’delar’ som samtidigt måste bearbetas i arbetsminnet för att man ska förstå och lära sig materialet som är målet för instruktionen/lektionen. Det går att ’bryta ner/dela upp’ svårigheterna i delar så kan man kan minska den kognitiva belastningen, men  bara till en viss del. Intressant är att det tycks också vara så att personer med hög spatial förmåga bättre klarar att  samtidigt bearbeta många element i arbetsminnet (dvs hög intrinsic load).

Germane cognitive load, är hur mycket ansträngning någon måste använda för att lära sig något. Det är här man bygger och automatiserar fler schema. Långtidsminnet organiseras i schema som är organisatoriska ramverk för information. De är samband. Vi tar information och gör en ’stor klump’ av det, ett schema, vilket gör det lättare att minnas. Scheman är kombinationer av ‘kunskapselement’ och utgör individens kunskapsbas. De skapas under hela livet och kan vara komplexa och innehålla andra schema. Schema är effektiva eftersom de frigör arbetsminnet. Ju mer komplexa schema desto mer mental kraft blir över till att handskas med komplex material.

Extraneous cognitive load –  eller ovidkommande kognitiv belastning- är det område av kognitiv belastning som borde vara enklast att identifiera och arbeta med att minska för lärare. Det är kognitiv belastning som inte leder till lärande, som förvirrande instruktioner, eller att kräva att information måste letas rätt på och hämtas från olika källor och sen sammanställas innan den lärande aktiviteten kan börja. Här anger författarna till boken att det är viktigt att använda de kanaler och former för lärande som är mest naturliga för området. Det är olämpligt att försöka lära någon att cykla genom att ge en fysikalisk förklaring till de bakomliggande dynamiska principerna. Bättre då att få en cykel att öva på. Spatial information ska inte presenteras verbalt utan visas. Annars lägger det onödig belastning på arbetsminnet. Vad en kub är lär man sig bäst genom att se och känna i tre dimensioner. Annat material lämpar sig bäst för verbalspråklig form. För språkundervisning borde det vara självklart. Extraneous cognitive load kan begränsas genom att vara uppmärksam på vad som påverkar inlärningsmöjligheter.

Källa: Plass, Jan L., Moreno, Roxana & Brünken, Roland, (eds.) (2010). Cognitive Load Theory. Cambridge: Cambridge University Press.

(Blogginlägget är anpassat från en text ursprungligen producerad 3/2-2014 inom ramen för kursen Design för Lärande vid Stockholm Universitet.)

Spara

Cognitive Load Theory I

Cognitive Load Theory (Plass 2010)Cognitive Load Theory  (CLT) är av betydelse när man inom skola och utbildning ska designa situationer eller material för lärande. Det är en teori för att förstå hur människan handskas med information och de processer som vi använder för att skapa varaktig kunskap. Vårt korttidsminne, eller arbetsminne använder vi för våra medvetna tankeprocesser.  För att sedan skapa varaktiga minnen måste vi flytta information från arbetsminnet till långtidsminnet. När vi ska lära oss något nytt använder vi i princip hela vårt tillgängliga arbetsminne. Detta är starkt begränsat till  7 (+/- 2) informationsbitar som vi kan handskas med vid ett enskilt tillfälle. Scheman är effektiva eftersom de endast tar upp en ’bit’ i arbetsminnet.  Cognitive load, dvs mental belastning,  är den mängd information som en person försöker bearbeta i arbetsminnet vid ett enskilt tillfälle, eller hur hårt du tänker.  Om då den mentala belastningen blir för stor sker inget lärande alls.

Det gäller alltså att skapa undervisning som inte skapar mental överbelastning eftersom i det läget allt lärande bryter ihop. Jag tänker mig att det kan liknas vid att jonglera. En boll klarar man av, två, kanske tre eller fler men någon boll kommer bli en boll för mycket och då tappar man alla.

Källa: Plass, Jan L., Moreno, Roxana & Brünken, Roland, (eds.) (2010). Cognitive Load Theory. Cambridge: Cambridge University Press.

(Blogginlägget är anpassat från en text ursprungligen producerad 3/2-2014 inom ramen för kursen Design för Lärande vid Stockholm Universitet.)

(Del II om CLT publiceras  7/2-2014)

Systema Solare – underbar stjärnkarta

systema solaireJag älskar kartor och i synnerhet gamla kartor vackert ritade och illustrerade. Och stjärnhimlen! Kan du tänka dig något mer storslaget än en svart stjärnhimmel som välver sig över ditt huvud? I sådana stunder känner jag mig liten. Bara en liten prick i universum. En blinkning i tiden. Kombinera då kartan och stjärnhimmel och det är nästan dags att börja spinna. Jo jag vet. Det är lite udda.  Men ändå. Vackert!

Systema solare et planetarium ex hypothesi Copernicana secundum elegantissimas illustrissimi quondam Hugenij deductiones novissime collectum & exhibitum är ännu en av de gamla skrifter som  Library of Congress nu gjort tillgängliga i digitalt format. Du kan zooma in och ut på kartan och titta på den i detalj eller helhet.

Digitalt barnboksbibliotek för många språk

Skärmavbild 2014-01-27 kl. 22.07.41Idag hittade jag något som gjorde att jag spetsade mina digitala öron – ett internationellt digitalt barnboksbibliotek. International Children’s Digital Library. Här hittade jag böcker på engelska, spanska, japanska, farsi, persiska och många andra språk. Jag vet att det är ett ständigt problem att hitta litteratur för modersmålsundervisning och för elever i mottagarklass och här finns det plötsligt mängder med böcker i e-format.

“The mission … is to support the world’s children in becoming effective members of the global community – who exhibit tolerance and respect for diverse cultures, languages and ideas — by making the best in children’s literature available online free of charge”

Internation Children's Digital Library