Tre områden för kognitiv last – Cognitive Load Theory II

Cognitive Load Theory (Plass 2010)Cognitive Load Theory beskriver tre områden av kognitiv last;

1) intrinsic, 2) germane och 3) extraneous load.

Intrinsic cognitive load är materialets/kunskapsområdets inneboende svårighetsgrad. Det som avgör svårigheten är vad som på engelska kalla ’element interactivity’, dvs hur många ’delar’ som samtidigt måste bearbetas i arbetsminnet för att man ska förstå och lära sig materialet som är målet för instruktionen/lektionen. Det går att ’bryta ner/dela upp’ svårigheterna i delar så kan man kan minska den kognitiva belastningen, men  bara till en viss del. Intressant är att det tycks också vara så att personer med hög spatial förmåga bättre klarar att  samtidigt bearbeta många element i arbetsminnet (dvs hög intrinsic load).

Germane cognitive load, är hur mycket ansträngning någon måste använda för att lära sig något. Det är här man bygger och automatiserar fler schema. Långtidsminnet organiseras i schema som är organisatoriska ramverk för information. De är samband. Vi tar information och gör en ’stor klump’ av det, ett schema, vilket gör det lättare att minnas. Scheman är kombinationer av ‘kunskapselement’ och utgör individens kunskapsbas. De skapas under hela livet och kan vara komplexa och innehålla andra schema. Schema är effektiva eftersom de frigör arbetsminnet. Ju mer komplexa schema desto mer mental kraft blir över till att handskas med komplex material.

Extraneous cognitive load –  eller ovidkommande kognitiv belastning- är det område av kognitiv belastning som borde vara enklast att identifiera och arbeta med att minska för lärare. Det är kognitiv belastning som inte leder till lärande, som förvirrande instruktioner, eller att kräva att information måste letas rätt på och hämtas från olika källor och sen sammanställas innan den lärande aktiviteten kan börja. Här anger författarna till boken att det är viktigt att använda de kanaler och former för lärande som är mest naturliga för området. Det är olämpligt att försöka lära någon att cykla genom att ge en fysikalisk förklaring till de bakomliggande dynamiska principerna. Bättre då att få en cykel att öva på. Spatial information ska inte presenteras verbalt utan visas. Annars lägger det onödig belastning på arbetsminnet. Vad en kub är lär man sig bäst genom att se och känna i tre dimensioner. Annat material lämpar sig bäst för verbalspråklig form. För språkundervisning borde det vara självklart. Extraneous cognitive load kan begränsas genom att vara uppmärksam på vad som påverkar inlärningsmöjligheter.

Källa: Plass, Jan L., Moreno, Roxana & Brünken, Roland, (eds.) (2010). Cognitive Load Theory. Cambridge: Cambridge University Press.

(Blogginlägget är anpassat från en text ursprungligen producerad 3/2-2014 inom ramen för kursen Design för Lärande vid Stockholm Universitet.)

Spara

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s